Idag ringde en titthålsförsäljare på m in dörr och försökte pracka på mig ett titthål med vidvinkel. Precis vad jag behöver. Ett titthål. Det blev dock ingen affär, trots att jag nog var lockad att göra det enbart pga. mannens superattraktiva yttre - långt trassligt hår och skägg, glesa tänder och sketna kläder - och ljuva djupa stämma..

Föreläsningen igår som hölls av Strömsögrabbarna, kocken Mikael Björklund och programledaren Mathias Jungar, var jätteintressant och framför allt rolig. Den handlade om mat som livsstil och de tog bl.a. upp varför de nuförtiden görs så mycket matprogram. Dessutom bjöds det på havtornsmousse som var övertäckt av något som hade ett väldigt fint franskt namn men som såg ut och smakade precis som kladdkaka. Sjukt gott.  

Jag skulle just ringa och gratta min kusin Julia på 12-årsdagen och höll närapå att få en hjärtattack när Britney Spears började skråla "I love Rock'n'Roll" i örat på mig. Jag som hade förväntat mig det sedvanliga tutandet som hörs när signalerna går fram, blev så chockad att jag smällde på luren. Efter att jag hämtat mig en stund vågade jag slå numret en gång till, den här gången fullt beredd på att jamma med - och headbanga.  

Jag har hela dagen förfasat att vi måste lämna tillbaka Morris snart, men när jag just talade med Mamma sa hon att det är helt okej att vi hämtar hem honom först till påsk - vi får alltså ha honom massor av dagar ännu!

Eftersom vi bara hade mat åt honom för den här veckan var jag tvungen att gå och köpa mera, men då hans vanliga sort bara finns i MEGApåse tog jag en annan i en mindre påse. Jag undrade om den nya sorten alls skulle duga, så jag serverade lite "gammal" mat och lite av den nya för att han nu åtminstone skulle äta lite. Omedelbart när jag ställde skålen på golvet mattan (golvet duger inte, det är för slirigt..) dök han över den och började slafsa i sig. När jag kollade om han också ätit de nya knallarna såg det ut så här:

Idag klarnade vårt detaljhandelsprojekt - att marknadsföra Bianco i högskolorna här i Åbo. Jätteroligt! Vi gav som det som förslag åt Bianco-Siv och som tur nappade hon. Känns extra bra när vi själva kom på idéen och att det faktiskt var någonting hon ville och behövde ha gjort. Skulle ha varit trist om vi bara fnattade omkring där helt i onödan och gjorde något tjafs "bara för att göra någonting".

Igår kväll anlände Morris hit och än så länge har han åtminstone inte drabbats av allt för våldsam hemlängtan... Ikväll ska vi på hembesök - Annas Nicke vill också träffa Morris. Förhoppningsvis upprepas inte förra gångens flopp, då Morris lade bromsen i på halva vägen. 



Uppdateringen här blir säkert lite knapphändig, då det är mycket roligare att titta på Morris än glo på datorskärmen.

 

Sooloilua-filmen var den absolut ljuvligaste, bästa, sorgligaste, roligaste, sötaste, romantiskaste filmen jag sett på evigheter!

Det var proppfullt med människor på bion, så eftersom vi var lite sent ute med biljetterna fick vi inte platser bredvid varandra utan efter varandra lodrätt i yttersta raden.

Jag hade så många gånger lust att säga nånting åt någon, men killen som satt till vänster om mig var inte överdrivet intresserad av mina kommentarer och tyckte säkert jag var mer eller mindre underlig som satt där och skrattade och torkade tårarna om varandra.

Det enda minuset med filmen var att den tog slut alldeles för snabbt. 

---

 
Finska filmer är verkligen underskattade, på sista tiden har det kommit många riktigt bra filmer. Filmer som inte är så där superdeprimerande och megadystra, som finska filmer oftast är.   

Idag när jag var i Hansa såg jag en liten Schnauzervalp (jag såg dessutom en ruby Cavaliervalp på vägen dit..), också den svart-silver liksom Morris, och jag anfölls av gigantisk Morris-saknad.

Jag skulle så gärna vilja ha den lilla lurvbollen här hos mig hela tiden, men mamma är inte riktigt med på det...

Jag var just i affärn och där var en gammal tant som gick omkring med simglasögon på sig. Nog för att det regnar men riktigt så mycket att man behöver simbrillor gör det väl ändå inte.

Nu sitter jag och hör på Garou med full bas. Han sjunger så det går kalla kårar längs ryggraden och armarna blir knottriga. Jag är också ganska bra på att sjunga med, trots att jag inte har en aning om vad han sjunger för det mesta, men jag är en hejare på att hitta på egna ord. Jag kan en massa (typ fyra..) ryska sånger också, och av dem förstår jag nog inte ett jota.

Höh, jag tänkte lägga in ett smakprov på Garous underbara raspiga röst, men tuben känner inte för att samarbeta med mig idag, så ni får nöja er med en läcker pahis-Garou-bild istället.

Jag har blivit fullständigt beroende av att fixa med min bloggdesign, det är skitroligt! Det här är allvarligt, det har till och med gått så långt att jag bara tittar på CSI med ett fjärdedels öga. Det har aldrig hänt förut.

Jag kan liksom inte sluta, snart skiter det väl sig och så ser allt helråddigt ut, men det är väl inte hela världen.

Jag drabbades för en stund sedan av en sån lust att laga havreflarn, men tyvärr hade vi inga ägg hemma, men jag - mästerkocken själv - tänkte att man säkerligen kan göra utan också. Det kan man, lärde jag mig, men det blev dock inte riktigt havreflarn då, utan snarare havrerutor. Dessutom är dom inte så där sega och tunna som flarnen är, utan lite mera smuliga då där inte något som binder, men skit samma, dom är goda likaväl.

Den här reklamen är underbar.

Jag höjer alltid ljudet ett par snäpp när den här kommer. Den där låten är så mysig. Den är tydligen ursprungligen en traditionell irländsk sång (fast då har den ju andra ord givetvis..), inte konstigt att den är bra då. Månne man kan hitta den att ta ner nånstans...

Hah Anna, det är inte bara tönt-jag som är hooked on Emmerdale, utan också stora Hollywoodstjärnor, ja eller åtmintone en...

Jag fick en skraplott av mamma och jag vann - håll i er nu - hela sju euro!
Jag vet inte riktigt hur jag ska lyckas göra mig av med hela min jättepott.

Det finska bändet The Giants Leaps frontfigur, Sebastian, är het. Sjunga kan han också. Perfect package :)