Igår var en riktig avskedens dag:
Först på morgonen for Markus iväg på repövning och kommer tillbaka först nästa veckas lördag... :( Och senare på dagen var jag till Anna och hjälpte henne packa ihop alla hennes miljoner karotter, knivar och pyttsar, eftersom hon, den petturin, tänker flytta iväg till Stockholm - och stanna där åtminstone ett år.. Det är väl inte helt rättvist: inte nog med att hon lämnar mig hit i Finland alldeles vind för våg - hon ska dessutom få bo i fina Stockholm. Nå, det går ju båtar över, nu har jag dessutom en finfin orsak att besöka Stockholm lite oftare :)

På lördag (attans det är ju fredag idag och således var det onsdag i förrgår, är helt råddig med dagarna p.g.a. helgdagen igår) onsdagen hade vi avskedsfest för Anna hos Satu. Tyvärr var det inte så många som hade tid att dyka upp, men roligt hade vi ändå.

Funny episode: På vägen hem uppför Nylandsbacken kom en igelkott (fast jag trodde det var en råtta först och det berodde enbart på skumrasket, inte alkoholintaget..) kutande emot mig. En karl, som också såg igelkotten, frågade mig om jag möjligen hade någonting i min handväska som man kunde lyfta upp det stackars borttappade djuret på stenkanten så den skulle slippa bort från vägen och upp på gräsmattan. Givetvis går jag ju alltid omkring med ett igelkottsrescueset i min handväska när jag kommer från krogen kl halv två på natten. Vad annars. Men lilla Torsten var så smart, så han hittade vägen själv.

Ps. Det är nog jag, Emilia 22 år, som skrivit inlägget, inte Emmi fem år. Jag är bara lite ringrostig med det här skrivandet...