Vadå inte normalt att fota genom ett stop?
Tur - för restaurangen alltså - var där inte så mycket andra människor där som skulle ha velat inta sin vändagsmiddag i lugn och ro eftersom vi var där och fånade oss. 

Vid niosnåret var vi hemma och jag satte mig i soffan och började i allsköns ro titta på det ena programmet efter det andra, därefter läste jag lite i avslutningsdelen av Millenniumtrilogin, som är så spännande och skitsvår att lägga ifrån sig. När jag sedan äntligen lyckats slita mig ifrån den och släckt lampan kom jag plötsligt att tänka "Shit jag har ju ännu inte gjort detaljhandelsuppgiften som ska vara inlämnad imorgon före kl 16. Dämit.." 
Det hjälpte inte annat än plocka fram läppärin och börja plita ner ytterst välformulerade och fina funderingar om ljus, ljud och dofter i affärer.. Jiihaa.. Behöver jag tillägga att min tankeverksamhet inte inte riktigt var på topp?
Jag är nog en klant. Jag gör liksom aldrig typ nånting ändå får jag aldrig någonting gjort.