Jag traskade iväg till posten för en stund sedan för att hämta ut en Ellos-beställning. Jag hade fått ett meddelande till min kännykkä att paketet anlänt så jag stegade in i posten, som här fungerar i samband med matbutik Kompis, med telefonen i högsta hugg. Först fick jag vänta evighets länge innan någon behagde komma och betjäna mig: denna någon visade sig vara snigel-tanten från Siwa, men nu jobbar hon uppenbarligen i Kompis. Hon är den absolut långsammaste och trögaste jag någonsin sett. Sengångare ter sig som Obikwelu bredvid henne.

Anyway, tanten ignorerade fullständigt telefonen jag höll utsträckt i min hand och frågade istället efter mitt namn. Jag svarade men upplyste henne om att paketet är utställt i min mammas namn. Hon började leta på hyllorna på vilka det stod sammanlagt kanske 25 paket, varav kanske hälften var från Ellos. Eftersom jag såg att det gick väldigt dåligt upplyste jag henne om att paketet borde vara relativt litet - även detta ignorerade hon effektivt och läste istället nogsamt på varendaste ett av de gigantiska paketen också.

Slutligen frågade hon av mig om jag kunde komma dit bakom disken och leta reda på paket själv! Det var väl ändå höjden tänkte jag, men gick dit eftersom jag befarade att jag annars skulle få vara utan mitt paket. Det första - och minsta - paketet jag tog i var det jag skulle ha. Hon hade även ett antal gånger varit och petat på just det men tydligen var hon inte läskunnig. Efter att jag hittat paketet överräckte jag det till henne, då jag antog att hon skulle slå in i sitt datasystem att jag hämtat det, det tyckte hon dock var fullständigt onödigt, utan ville ge det åt mig direkt. Vid det här skedet ingrep flickan från kassan bredvid och tog över det hela. Äntligen. Jag fick mitt paket ock kunde traska hemåt. Fortfarande lite förvirrad och inte riktigt övertygad om att det som just inträffat var på riktigt.