..:är det fredag idag?:..

Följande konversation utspelade sig just på Axxells telefonlinje.:

Gubben i luren: "Hej jag söker xxxx xxxxxx"
Jag: "Hej, hon är på semester hela den här veckan ännu, kommer först på måndag."
Gubben i luren: "Eh, okej. Jag ringer på nytt då"

Dumma jag hade inte riktigt insett att det faktiskt är fredag idag (fredagen den trettonde dessutom!) och pratade på som om det var eeevigheter till måndag. Dagarna går så jädrans snabbt och de flyter alla in i varandra då man ingenting gör på dagarna annat än jobbar, äter och läser Aku Ankkor.

..:ett mysterium:..

För fem år sedan flyttade jag hemifrån. För tre år sedan skaffade jag bredband på mitt eget namn, på min egen adress. För två år sedan flyttade jag och mitt bredband till ny adress. För ett år sedan flyttade vi ånyo. För en månad sedan bestämde sig bredbandsoperatören för att börja skicka mina räkningar hem till mina föräldrar. För fem minuter sedan kunde bredbandsoperatören inte ge något vettigt svar till varför.

..:tolv dagar in på det nya året:..

Mitt liv står lite stilla för tillfället, därav den minst sagt crappyga uppdateringen. Ingenting händer, åtminstone ingenting värt att blogga om (inte för att det precis varit ett krav tidigare heller, men lite högre standard bör man väl hålla på det nya 10-talet..). Och ju längre jag väntar med bloggandet, desto högre blir tröskeln att börja igen. Vilka bekymmer jag har..

Det som egentligen utlöste denna plötsliga blogglust var att jag såg att en av mina vänner joinat en facebookgrupp som hette Vi som älskar vår pojk-/ flickvän (jepp jag har ingenting annat att göra på dagarna än snoka runt på fb..). Vad är upp med det?! Om man en gång är tillsammans med nån är ju oddsen ganska höga att man älskar varandra, det är väl ingenting man behöver en grupp på facebook för (tydligen behöver dock hela 48 personer det)? Halleluja, folk är minsann konstiga, men det är ju ingen nyhet precis.

Jaha, då fick jag det sagt. Hemskt nödvändigt.

..:första december:..

Fatta att det är första december idag - helt otroligt! Vart har det här året riktigt försvunnit, tiden har gått så fruktansvärt snabbt. Den här tiden på året brukar jag vara full av julfiilis (hah, där trodde ni minsann att jag sku skriva julöl eller nånting vah = dagens sämsta..), höra på julmusik tills den kommer ut ur öronen, planera julklappar, pyssla ihop julkort .. I år: nada. Inte ens min ljusstake har hittat sin plats. Ute är det grått, trist och inte en endaste snöflinga eller minusgrad på milsavstånd, inne kämpar jag på med mitt examensarbete. Det kunde ju vara kivogare.   

..:tidsfördrivslista:..

De 3 senaste köpen jag gjort ... faller alla under kategorin mat
Det senaste jag googlade var ... förmodligen inte så minnesvärt, eftersom jag inte längre har nån aning om vad det var...
Mitt absolut sämsta köp någonsin ... något av allt det tjafs jag köpt och sen aldrig använt...
I min handväska har jag just nu:  plånbok, läppfett, ett näsdukspaket (utan näsdukar, inte så smart..)
Mitt signaturplagg är ... har nog inget sådant... men mina Zara-tröjor är väl ganska välanvända
Jag är beroende av ... närhet
Den största kändis jag har nummer till i mobilen är ... öh, min mamma (som inte är någon kändis = jag har inga kändisnumror i min telefon..)
Jag har aldrig köpt något från ... otaliga butiker
Jag fyndar bäst på ... H&M, tråkigt nog
Om jag fick ärva någons hela garderob skulle jag välja ... hmm, hänger inte så noga med vad som hänger i vems garderober
I min skosamling har jag ... inte längre lika många oanvända par dojor som jag hade före flytten
Varje månad shoppar jag för ... så gott som ingenting p.g.a. köpförbudet
Jag är som snyggast när ... jag känner mig snygg och trivs i det jag har på mig  
Mitt hår är ... för det mesta risigt och hemskt, sällan samarbetsvilligt, ibland ok
Om jag vill ha smakråd så frågar jag ... oftast systeryster, men oftast struntar jag ändå i råden J


..:nytt försök:..

På torsdagen var vi till IKEA för att köpa en hel drös med möbler till vardagsrummet som för tillfället befolkas av blott ett bord med en tv på. Lite väl asketiskt för min smak. Enivejs - bokhyllan vi skulle ha fanns inte då, så vi bestämde oss för att fara dit på nytt den här veckan. Nu är det bäst att allt som vi vill ha finns där, annars blir jag bitter (gud nåde när jag är bitter, IKEA darrar..)

Vardagsrummet är för övrigt väldigt fint nu med de nymålade vita väggarna. Tur att vi bestämde oss för att måla det, tapeterna var ganska ruskiga.

Usch vad jag inte kan blogga mera, det blir bara en massa irrelevant trams.. Blä.

..:i think i blew it..again:..

Är det ett bra tecken när man konstant är tvungen att säga "anteeksi", "mitä", "voitko toistaa, en kuullut" när man ringer angående en arbetsplats? Don't think so. Men det var verkligen inte mitt fel att killen talade femdubbelt sämre finska än jag, dessutom med den fetaste av invandraraccenter. Det var ju fullständigt omöjligt att förstå nånting alls.    

..:seg i starten.. och fortsättningen:..

Jaa-a var ska jag riktigt börja... Under tre veckor hinner en hel del hända. Det största och mest livsomvälvande är ju förstås flytten. Att bo med Markus är allt jag önskade och hoppades och lite till. Om vi hade lite mera möbler i vardagsrum (och färg på väggarna kanske..) skulle det vara perfekt. Det är en smula obekvämt att sitta på golvet och titta på Salkkarit alla kvällar... Jag är så glad att vi bestämde oss för att flytta ihop, vi var ju ändå nästan hela tiden tillsammans när jag fortfarande bodde i min lilla skruttlägenhet, så det är inte så stor skillnad, förutom att den här lägenheten är avsevärt mycket större och finare (och jag inte får bestämma allt hur gärna jag än skulle vilja...).

Lejonparten av min tid går för tillfället åt att fixa här hemma, riva ner tapeter, tvätta byke (min nya bästis är tvättmaskinen, är det stört?), sådant... Mitt examensarbete lider så mycket att det gråter varje gång jag öppnar datskin. Jag suckar djupt, skruvar upp ljudet på musiken och surfar in på facebook. Den hållbaraste av lösningar. Som tur har Anna slutat jobba nu och ska också ta itu med sitt examensarbete. Då kan vi hjälpa, peppa och pusha varandra, det är så mycket lättare när man har någon man kan tala med som befinner sig i samma situation. Det dåliga är bara att hon befinner sig hundratals kilometer ifrån mig i Stockholm, men det finns ju alltid Skype.

Inget jobb har jag ännu hittat åt mig, jag kan inte fatta att det är så förbenat svårt. Jag känner ju mig fullständigt värdelös; kan ingenting, vet ingenting. Jag förstår ju att konkurrensen är ganska hård (läs: benhård) i och med det ekonomiska läget i världen, men inte kunde jag för mitt liv begripa att flera månaders aktivt sökande skulle leda till: ingenting. I N G E N T I N G.

Varför går det så mycket lättare att skriva sånt här meningslöst svammel som ingen knappast ens orkar ägna en tanke åt, än att skriva ett livsavgörande (pah, vad inbillar jag mig egentligen..) examensarbete.. ?


..:vårt hem:..

Idag är det den första oktober vilket betyder - tamtadadaaa - att vi får flytta in i vår lägenhet. Jeeeeeeee! Det ska bli så kiva, det gäller bara att få alla grejer dit forslade först. Jag sku vilja flytta dit nu genast, men jag får väl vackert vänta till lördagen.
Om två timmar ska jag göra ett nytt försök att gå på stretchjumppan, förhoppningsvis går det bättre nu än förra gången... efter det ska jag peda iväg till förmedlaren för att plocka upp nycklarna och sen ska det städas så det står härliga till. Det är sällan man väntar så mycket på att få städa som jag faktiskt gör nu.


..:inget ljushuvud längre:..

Detta är resultatet när man tröttnar på sitt torra, risiga, solblekta hår. Jag är nöjd, nu slipper jag kanske bli kallad Ronald...


..:på resande fot:..

Inte många lugna stunder hemma den här veckan. Jag kom för någon timme sedan hem från Pargas efter att ha tillbringat ett förlängt veckoslut där och nu ska jag strax packa mig iväg till Dalsbruk. Tillbaka i Åbo på onsdagen för att fira Markus födelsedag, för att sedan på torsdagkväll åka iväg till Sthlm för att hälsa på Anna. Mitt examensarbete blir minst sagt lidande. Fast i och för sig ha det ju lidit hela sommaren, så vad gör nu några dagar till...

..:oho - jag minns fortfarande mitt lösenord:..

Det snurrar bloggar i mitt huvud 24/7 - dock en massa andras bloggar än min egen, som fullständigt har kommit till ett standstill. Få se, kanske jag kan göra någonting åt det nu när jag till och med har lyckats plita ner åtskilliga sidor på mitt bloggrelaterade examensarbete. Det är regn som saknas, jag är nog lite en regnperson. Det är då jag får saker gjorda. Grunden lades redan som liten då jag och systeryster var som effektivast när de regnade och städade Moffas skjul så det glänste (så mycket nu ett helt i obehandlat trä inklätt skjul kan skina efter att ha blivit behandlat med två gamla penslar som sopborstar..) och alla saker var på sin plats (där vi ansåg att deras plats var, vad Moffa tyckte var en helt annan femma..).

Nu när solen igen tittar fram efter en förmiddag av härligt regn, är examensarbetesarbetet lagt på is igen och latmasksjag, som bara vill drischa och gå ute och njuta av sommarens sista (??) solstrålar, kryper fram.   

..:9 dagar:..

9 dagar av ensamhet kvar. Jag fattar inte varför jag känner mig extra övergiven nu fast jag inte ens brukar se Markus på veckorna så här sommartid. Kanske det är eftersom jag vet att han är ute och reser och har det roligt (bor i fancyga stora hus och gosar med björnar och pumor..), medan jag sitter här och möglar i sunk-Åbo. Kanske det är för att jag bara får viestin - på konstiga tider dessutom - och inte får tala med honom. Dessutom tycks ingen annan heller ha tid att underhålla mig, utan alla bara jobbar och sliter..

Vad fjantig jag är. Istället borde jag ta vara på den här tiden och vara effektiv och skriva på mitt slutarbete och min praktikrapport. Men nej, jag sitter bara och tycker hemskt synd om mig själv och får absolut ingenting gjort. Jag tror jag ska radera alla andra program förutom Word från datorn, slänga ut teven, böckerna, tidningarna - rubbet - genom fönstret. Kanske jag då äntligen skulle få lite skrivro.  


..:konsten att sammanfatta 3 veckor och 5 dagar på fjorton rader:..

Jag har under den senaste knappa månaden:

• firat midsommar med Markus och hans kompisar: god mat, trevligt sällskap, roliga sällskapsspel - pissigt väder
• njutit av underbart härligt megavarmt väder - sol!
• catchat en bruna som dock snabbt pös all världens väg.
• kryssat över till Stockholm och grämt mig över att Sverige just då övertog EU-ordförandeskapet
• förbannat min skruttiga penningsituation otaliga gånger
• jazzat och rockat på Baltic Jazz och funnit ett nytt favoritband - Crumbland.
• varit på Rosala - i full storm. Härligt.
• sökt, hittills förgäves, efter ett arbete
.....
• inte bloggat, jag har knappt rört en dator på hela sommaren.

Det här, gott folk, är hur man firar sommarlov Emmy style.


..:what to wear?:..

För tillfället visar termometern 31 grader (observera plusgrader..), solen skiner och himlen är blå. Varför kan inte midsommarvädret vara sånt här istället för det inferno av regn och kyla som utlovats? Jag håller på och försöker packa vad jag ska ha med mig till Pargas till helgen, men det är ju fullständigt omöjligt. Jag har ingenting som ens jag lite skulle vilja ha på mig, förutom den somrigaste av alla somriga klänningar och mitt köpförbud som pågått de senaste månaderna fortsätter i och med det ofrivilliga sommarlovet, så inget nytt för mig (och det kliar så förbannat i mina shoppingfingrar..). Den enda tröjan som jag skulle vilja ha, som är både varm och fin, är borttappad och har varit det hela vintern. Förmodligen är den någonstans på vinden, men jag känner inte riktigt för att fara dit och tampas med alla lådor och skrot..   

Ja just de - det är min födelsedag idag. Nån som  vill ge mig en ny garderob i födelsedagspresent?

Nähä...

..:besvikelse:..

Medan jag var ute och yrade på hade de på IKEA äntligen bestämt sig för att höra av sig. Som förväntat blev de inget sommarjobb där, men ändå känns det bittert, jäkligt bittert. Vad ska jag ta mig till nu då? Jag hade ju liksom lite räknat med det där jobbet.. Men vad hjälper det att tjura, det är bara att ta nya tag, hitta något annat att sysselsätta mig med ett år framöver. Och big deal om jag har en ledig sommar, det är ganska få förunnat. Jag kan ju iallafall inte påstå att jag inte har tid att skriva mitt examensarbete nu, men lite tomt i kassan blir det ju onekligen. Blir nog ingen Stockholmsresa för mig, iallafall inte nu på länge. Ingen södernresa heller.

B I T T E R T

..:otursförföljd:..

Imorse sken solen när jag vaknade och jag började hoppas på en fin dag efter alla gråa trista. Efter att jag gjort alla mina morgonsysslor, bestämde jag mig för att fara ut och cykla. Jag tittade ut, vädret fortfarande okej, inte lika soligt, men termometern visade ändå knappa tjugo grader. Jag hinner bara ut genom dörren så börjar det dugga, men eftersom jag inte är gjord av socker tänkte jag att jag nog ändå kan peda en stund. Två minuter senare ösregnar det. Great. Jag cyklar bara en kort runda runt Kuppisparken. När jag kliver av cykeln utanför mitt hus, vad händer då? Jo, regnet upphör lika plötsligt som det uppenbarade sig.  

När jag sedan kom in för att dricka lite vatten, trillade glaset helt resolut ur min hand och gick sönder.

Det är inte min dag idag.

(Undrar hur färden till Pargas kommer att gå, för att inte tala om vistelsen. Kanske jag borde stanna hemma...)

..:2 år:..

Om en timme hoppar jag på bussen mot Dalsbruk för att gå på Wilmas två-årskalas. Tänk att lill-flickan redan ha hunnit bli två hela år. Det var ju alldeles just som vi var där och hälsade på när hon var miniliten. Tiden bara rusar iväg.

..:latmask:..

Jag vaknade imorse första gången kvart över fem, efter det vaknade jag med ungefär en halvtimmes mellanrum ända tills jag fick lejdon halv nio och steg upp. Jag tänkte vara hurtig och börja diska, dammsuga och torka golv. Hur mycket gjort tror ni jag har fått? Inte ett jota. Jag bara dräller omkring och gör onödigheter.

Förbannade elektroniska apparater som stör min effektivitet.

..:den mest glänsande toan:..

Nu har jag skrubbat badrummet så det glänser - så mycket nu ett skrumpet gammalt badrum från 60-talet kan glänsa - och jag är helt kaputt. Det tar på att gynsa, dessutom blir man ju alldeles virrig i skallen av alla starka rengöringsmedelodörer, nu måste jag nog vila lite... kanske det rent av kommer något bra på SVEA. Jag har blivit alldeles besatt av mina svenska kanaler - tack Anna ännu en gång för dem :)

Tidigare inlägg
RSS 2.0