Dock ansåg jag mig inte hinna till lektionen, eftersom jag borde skriva det sista av examensarbetesanalysen idag före jag far iväg till Dalsbruk. Jag bestämde mid emellertid för att käppjumppa och stretcha lite här hemma för mig själv innan jag sätter mig framför datorn och säckar ihop fullständigt. Jag började klockan kvart före nio, när jag nästa gång såg på klockan var den redan nästan 10. Tiden bara flög iväg, moppskaftet fick sig en svängom och jag är helt kaputt; mitt träningspass var en smula hårdare och framför allt längre än de vi vanligtvis brukar köra med tanterna på Arbis. Jag visste inte ens att jag kunde så här många moves, även om några av dem var en smula improviserade. Men nu känner jag mig som en ny människa, jag tror jag lyckades öppna knutar i mina axlar och min rygg som inte varit lösta de senaste tio åren. Morgondagens massage till and I'm good to go.